En måndag
Som vanligt vaknade jag sent.. Somnade väl runt halv fem nån gång imorse och mannen väckte mig vid elva och frågade om jag skulle gå upp. Jag blev smått orolig och tänkte att klockan var jättemycket. Jag vände mig sömnigt om och tittade på klockan och kände mig genast lugnare men var ändå tvungen att protestera mot att han ens kunde komma på en sån dum tanke. Han gick upp och jag sov vidare. Klockan ett gick jag upp och parkerade mig vid datorn eftersom Magnus var väldigt osocial. Och det är han fortfarande, bara det att nu har han satt igång och spela tv-spel istället för att fippla med papper eller leka på datorn.
Så nu tror jag bestämt att det är dags för frukost som egentligen borde vara middag. Men har man en efterbliven dygnsrytm så får man äta frukost tio i fem på eftermiddagen.
Vad som händer resten av dagen har jag ingen aning om, förutom att vi ska till banken. Jätteroligt.
Det hade nog varit kul om man haft pengar men det har ju inte jag. Fast jag ska ju bli miljonär om ett år, det sa Facebook.
Nu ska jag göra i ordning toast och sen byta om så att man kan ge sig ut. Kanske har blivit allergisk mot frisk luft eftersom det var ett tag sen man var ute nån längre period. Kanske beror på att jag sover bort dagarna och på kvällarna finns det inte särskilt många aktiviteter att roa sig med.
Och för att lugna min kära syster: jag ska inte till läkaren, men jag kanske borde överväga att göra det eftersom jag inte kan sova...
Så nu tror jag bestämt att det är dags för frukost som egentligen borde vara middag. Men har man en efterbliven dygnsrytm så får man äta frukost tio i fem på eftermiddagen.
Vad som händer resten av dagen har jag ingen aning om, förutom att vi ska till banken. Jätteroligt.
Det hade nog varit kul om man haft pengar men det har ju inte jag. Fast jag ska ju bli miljonär om ett år, det sa Facebook.
Nu ska jag göra i ordning toast och sen byta om så att man kan ge sig ut. Kanske har blivit allergisk mot frisk luft eftersom det var ett tag sen man var ute nån längre period. Kanske beror på att jag sover bort dagarna och på kvällarna finns det inte särskilt många aktiviteter att roa sig med.
Och för att lugna min kära syster: jag ska inte till läkaren, men jag kanske borde överväga att göra det eftersom jag inte kan sova...
Kommentarer
Trackback