Katastrof!
Gårdagen/natten slutade,som vanligt när Robin är full, i ren katastrof. Inte nog med att jag anser att jag förklarade väldigt tydligt innan hans vänner kom att det får hållas någorlunda lugnt eftersom jag inte vill få fler klagomål. Vad händer? Jo, JAG får sitta här som den griniga flickvännen och säga åt honom och HANS kompisar att sänka musiken, dämpa sig, ta det lugnt, inte göra si och så.. Jävligt skoj att känna att det är det intrycket dom får av mig. Det är liksom en sak att dom var såpass fulla att dom kanske inte tänker på det på samma sätt men Robin bor för fan här också och har precis lika stor risk att bli bostadslös om vi får fler varningar. Men detta verkade ju inte vara något som bekymrade honom alls - det var mycket roligare att supa sig full till gränsen att han blir totalt hjärndöd och inte går att prata med för att han fattar verkligen INGENTING när han nått den gränsen. Och det värsta av allt är att han är så jävla medveten om när det bara är en öls skillnad från vanligt full till cp-idiot-full men ändå tar han den förbannade ölen. Och som om inte detta vore nog så skulle han följa dom till tåget, och det sista jag sa var att han skulle vara jävligt tyst i trapphuset eftersom klockan skulle vara bra efter 3 när han var tillbaka. Går och lägger mig eftersom jag varit vaken i ett dygn och var mer död än levande just då men vaknar av ett jävla liv i trappen. Det låter som om någon försöker springa upp för trapporna så fort han kan men inte lyckas så bra utan ramlar in i räcket gång på gång. Väl inne i lägenheten tror jag att han håller på att riva stället för det ramlas in i allt och han för ett sånt jävla oväsen att en döv skulle kunna höra det. Och i vanlig ordning så minns han inte ett skit idag eller ett ord av det jag sa till honom igår när han väl lyckades ramla in i sovrummet. Förvånad? Inte det minsta. Besviken? Så in i helvete. Trodde att nu när vi ändå ska ha ett barn ihop så kunde han börja visa lite mognad och ansvar men icke. Börjar bli vansinnigt trött på att behöva vara den enda i det här förhållandet som tar saker och ting på allvar och inte har inställningen "det löser sig" om allt.
Suck.
