Den här värmen..

Kan inte den här värmen bara gå och dö??

Kan inte ens kalla det värme för det är bara kvavt och äckligt.. Man blir ju helt klibbig bara av att vrida huvudet. 
En rejäl åskskur skulle inte sitta helt fel!
 
Är på kasst humör idag, vet inte riktigt varför. Känner mig inte helt frisk och veta att jag måste göra tusen saker gör mig bara stressad och ännu mer irriterad. Har fått en dum huvudvärk också som dyker upp när jag allra minst vill - som när jag körde bil förut. Känner mig även lite halvt yr och snurrig. Kanske beror på för mycket/för lite sömn? Även om det blir många timmar från det att jag lägger mig i sängen till att jag vaknar sover jag ju ändå skitdåligt och inte riktigt djupt. Vaknar med jämna mellanrum och måste antingen gå på toaletten eller vända mig om - vilket inte alls är lika lätt som det en gång varit ;P Måste ju faktiskt ta det jäääääätteförsiktigt för annars gör det ruskigt ont, och sen är det liksom inte "bara" att vända sig om och somna om, utan det är ett helt projekt! Ska jag vända mig från ena sidan till den andra måste jag först superförsiktigt lägga mig rakt på rygg och vänta ut värken som kommer i magen från att behöva anpassa sig från sidoläge till rakt läge. Sen måste jag försiktigt halvt sätta mig upp med stöd utav armbågarna och lägga över ett ben. Sen får jag "slänga" mig över med hjälp av den ena armen så att överkroppen hamnar på sidan och sen lägga mig ner försiktigt och även vänta ut den mag-värken innan jag kan påbörja om-somning. Lagom till att jag är klar med vändningen blir jag kissenödig. Så, på ett ungefär, ser mina nätter ut. Magen är ju inte skitstor, så det är inte det som är problemet. Problemet är att min kära lilla bebis, tillsammans med muskler och livmoder och allt det där, "formar" sig efter hur jag ligger. Alltså, ligger jag på högersidan så ska han lägga sig och trycka så mycket åt vänster som det går. Hur som helst, när jag då stör honom när han sover så gott där inne genom att ändra trycket på magen så måste han och allt annat där inne också anpassa sig och det gör rätt gött ont ibland, kan jag lova! Känns som om man har fått en rejäl smäll i magen eller gjort ett historiskt magplask.
Skönt att det snart är över!! Men mest för att jag vill träffa vår lille kille :)
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0