Asynjan - the one and only

Fortfarande helt tyst från Robins sida angående lördagen. Fortsätter att låtsas som ingenting. Som om jag inte alls går och grubblar hur det kommer vara när vi väl sitter ute på "landet" med en nyfödd och han bestämmer sig för att bete sig likadant.
Och som om inte det är tillräckligt jobbigt redan nu så går det inte ens att säga nått utan att få ett spydigt svar tillbaka. Men det är ju klart att det bara är JAG som står för spydigheter, dryga svar, dåligt humör osv i den här relationen, han är ju en perfekt, felfri glädjespridare.
Jag är redan trött som det är, magen är tung och otymplig, vissa dagar (som idag) gör minsta rörelse ont i olika grader, halsbrännan finns där HELA tiden och skickar iväg sura uppstötningar i tid och otid, ryggen värker - det känns som om den är full av blåmärken på vissa partier. Jag ORKAR inte gå och plocka efter honom, sträcka mig för att nå platser som jag inte annars kommer åt osv bara för att han "inte ser" att det ligger i vägen eller är för lat för att slänga skräpet i soppåsen. Det är nog med att jag får sköta precis allt när han jobbar, och bara för att han är den enda som jobbar är det ingen ursäkt alls att vara grisig hemma. Särskilt inte nu när jag försöker hålla det snyggt och rent som möjligt för att få så lite att göra som möjligt när det är dags för flytten om 10 dagar.
Hela situationen får mig att känna mig så jävla uppgiven och jag orkar inte mer.. Allt detta gör mig på dåligt humör när jag är hemma så då föredrar jag att vara nån annanstans, tex nått så enkelt som att åka ut i skogen med mamma för att släppa hundarna. Då är jag borta och slipper tänka på all skit i åtminstone nån timme.
Åhhhh! Blir galen.. Vill bara gömma mig och vakna upp till ett bättre liv, typ..

Ingen bra start på dagen. Kan ju knappt ligga ordentligt i vår soffa så ryggen kan lika gärna ta självmord för den gör bara ont. Ligger jag med huvudet åt tv:n så får jag vanligtvis halsbränna (lyckades undvika det inatt så det har i princip varit den enda sovställningen inatt.) Ligger jag på rygg spänner det som tusan i magen, och vänder jag mig med huvudet åt väggen åker magen ner på nått vis och känns riktigt obehaglig. Så efter att ha spenderat största delen av natten i den "bekväma" ställningen var jag tvungen att vända mig om ändå för annars hade jag inte haft någon känsel i högra delen av kroppen idag.

Värsta av allt är att Robin beter sig precis som om ingenting har hänt, det är pussar hit och dit och "jag älskar dig" till höger och vänster. Tycker inte att jag är så diskret med att jag fortfarande är sur över gårdagen, så antingen vet han om varför jag är sur men ignorerar det i hopp om att det ska gå över. Vilket det inte kommer att göra, för övrigt.
Eller så har han ingen som helst aning om varför jag är sur men undviker att ta reda på det för att slippa tjafs och bråk på bakfyllan. Oavsett anledning är det jävligt irriterande.

I övrigt så funderar jag på att hänga upp tvätten, kanske slänga i en maskin till, duscha och sen göra mig redo för grillning i det fina vädret med bästa syster, mamma, svåger och kanske Robin om han känner för att följa med.

Min kära hund har lärt sig ett nytt dumt påhitt idag, förresten. Eftersom hon blev så exalterad när vi körde in på den lilla skogsvägen imorse beslutade hon sig för att hon inte kunde vänta tills vi öppnade dörrarna och släppte ut dom så att så fort mamma stängde av bilen hoppade hon ut genom fönstret den, lille busen. Tur att hon inte bestämde sig för att göra det medan vi fortfarande körde! Hon behöver inga fler skador, tycker jag :P

Och imorgon är det dags för sista (?) ultraljudet! Ska bli spännande att se lillen igen :D Fast helst av allt får han gärna kika ut nu :)

Lägg till besviken+arg+förbannad+vansinnig i en enda mixad känsla så har vi gjort listan klar för den här dagen.
Tar tillbaka allt jag skrev om puckots mognad i förra inlägget och ersätter det med total idioti och tanklöshet istället.
Eftersom han, smällandes i dörrar klockan 2 på natten i den mest lyhörda byggnaden i historien, ockuperat sängen tar jag soffan och vaknar med ytterligare ryggbesvär, men helt klart värt det. Åhhhhh vad jag fullkomligen HATAR honom just nu. Idiotjävelfanskap!

Nu är jag på bra humör igen. Robins batteri hade dött så han skickade sms från kompisens telefon och bad mig ringa upp. Och snacka om att jag blev förvånad..! Han lät inte ens full :O
Får smälla mig själv på fingrarna för att jag tog ut händelserna i förväg och spydde galla över honom och biten om ansvar. Men det visade sig tydligt att min älskade gubbe är tusen gånger mognare nu än när vi blev tillsammans och det samtalet gjorde en hel del för min syn på honom.
Hittills har jag hållit fast vid hans "gamla" beteende och hur hans inställning var förr och nu så känner jag att jag dömt honom utan att ens ge honom en chans att bevisa vad han så många gånger försökt förklara - att han faktiskt har ändrats. Blir till och med lite halvledsen när jag tänker på vissa anklagelser jag kommit dragandes med under tex bråk och liknande. Fy på mig!

Så för att summera dagens känslor: Uppspelt
Glad
Irriterad
Glad
Lycklig
Irriterad
Irriterad utav bara helvete
Arg, på gränsen till mordisk
Lättad
Glad
Lycklig
Kär
Förälskad
Besviken
Ledsen
Kärleksfull
Glad

Humörsvängningar, vad är det? :P

Ja.. Vettefan om jag kan skylla den här irritationen på graviditets-symptom men jag gör det ändå.
Skickade ett sms till Robin för en bra stund sen (närmare en timme sedan) för att se om han hade nån aning om hur länge han tänkte stanna. Bara så att jag skulle ha ett hum om hur mycket tid jag skulle få att lägga på städningen, vilka projekt jag kunde dra igång samt hur länge jag skulle behöva hålla mig vaken. Som alla vet är det mindre roligt att köra på landsväg mitt i natten när man knappt kan hålla ögonen öppna.
Inget svar än.
Och jag gissar på att han har däckat, vilket betyder att han antingen spenderar natten där eller ringer när jag ligger och sover, snorfull och vill bli hämtad.
Har han inte hört telefonen så skulle jag genast dra slutsatsen att han ljuger, för han lär kika på telefonen någon gång under den tiden som gått.
Och ignorerar han mitt sms så kan han få lyxen att stanna ute i Sollebrunn på obestämd tid.
Hade jag gjort samma sak (åkt ut och blivit så full att jag däckade hemma hos någon) så hade garanterat anklagelserna och misstankarna flugit omkring i raketfart och det hade varit sura miner i århundraden.
Så.. Ska jag sitta här och bara acceptera detta? Ett litet samtal om att han börjar bli tokfull och vill bli hämtad/stanna över natten hade varit mycket trevligare än total tystnad, för hur full man än blir vet man väl att man har en sambo som ändå väntar där hemma?
Och för att förtydliga - jag missunnar honom INTE en fylla hos vänner eller nån annanstans men ett sms eller ett telefonsamtal är väl inte för mycket begärt? Så att jag vet ifall han sover hemma eller borta?

Nej, irritationen växer mer och mer för varje minut som går och jag tänker absolut inte skicka sms till kompisen som han är hos (även om både jag, han och hans flickvän är goda vänner) för då känner jag mig som en psykiskt störd flickvän/killens morsa. Önskar bara att han inte var så handlingsförlamad och ansvarslös så fort alkohol kommer in i bilden. Hoppas verkligen att han kan dricka lagom när bebisen kommer, annars har vi ordentliga problem!
Suck. Och nu är irritationen på den nivån att det är bäst för honom att han sitter i en fyllecell och inte somnat.
Gahh!!

Praktiken slut - mammaledigheten har börjat! :D Och tur är väl det, magen har exploderat i storlek och verkar växa för varje dag som går och det känns i ryggen, kan jag lova!

Hur som helst så har dagen varit riktigt rolig, jag och mamma har städat lägenheten medan Robin var iväg och hällde i sig öl. Eller ja, det gör han nog fortfarande om han inte hunnit däcka :P
Har fått gjort det där supertrista som tar tusen år att städa - fläkten, fönsterlisterna, elementen, avlopp osv. Efter middagen försvann mamma hem till sig och nu sitter jag här och är rastlös samtidigt som jag är uttråkad. Är fortfarande sugen på att städa men är trött som satan! Ögonen går i kors men vågar inte somna ifall jag inte vaknar när det är dags att hämta Robin.
Funderar på om det får bli en powerking och ta de sista på dörrkarmarna som är kvar eftersom jag avbröt det pga hunger.

Ska bli så skönt att flytta snart, trots all städning så ser det ju inte klokt ut här hemma med alla kartonger och påsar. Vill komma till den nya lägenheten och börja greja där så att man är sysselsatt tills bebisen kommer :) Inte långt kvar nu! Kommer dock sakna sparkarna och knuffarna.

Nej, nu leker bebisen med min blåsa igen, så här kan jag inte sitta!

Hatar dessa förbannade, jävla frisbeegolfare! Varenda jävla naturområde har idioterna tagit över och vilka är det som snällt får flytta på sig när dessa kommer och bestämmer sig för att spela? Jo, vi som är ute och leker med våra hundar, vanligt folk som vill sitta och fika en solig dag, familjer som är ute med sina barn på en mysig picknick.. Bara för att dessa puckon ska få tönta omkring med en ful frisbee som kastas överallt och ingenstans. Och ingen hänsyn visar dom heller, dom kastar på för glatta livet även om det innebär att den lilla bebisen kanske träffas i huvudet eller frisbeen landar i någons potatissallad. För det är ju bara deras rätt att utöva denna "sport", eller hur? Gahh! Ge mig nått vasst så jag kan gå och kasta på dom och hoppas att det träffar så jäkla bra att dom trillar ihop och dör.

Död åt frisbeegolfare!!!!!!