För jävligt!
Jag tycker det är för jävligt, rent ut sagt, att INGEN skänker sympati när jag uppenbarligen håller på att dödas var och varannan dag av mitt eget hem.
Inte ens min pojkvän visar nån större oro.
Ska jag behöva ha det såhär!? SKÄRPNING!
Idag gick jag upp tidigt (kl 9.15, men vi somnade faktiskt inte förrän jääääättesent, sådetså!). Ringde till kommunarkivet och beställde mina betyg, traskade till Ica, hem igen och packade skötväskan, tog ut hunden, plockade ihop allt och tog mig till busstationen för att hinna med 11.15-bussen till Alingsås :) Hade planerat att ha lite qualitytime med mamma för det var verkligen evigheter sen vi träffades bara vi två. Men så dök syster upp som hade tråkigt hemma så det blev familjetime istället :) Nästa gång blir det iaf ensamtid med mamsen!
Sen körde Sara hem mig och hämtade kläderna och fick även uppleva Jespers "bita-dra-nypa-i-allt-jag-kommer-åt"-påhitt han börjat med. Tror hon trivdes med detta :)
Nu har lillskvätten somnat iaf, varit mycket för honom idag, så jag ska dra på mig lite kläder och återigen promenera till Ica. Glömde ju köpa diskmedel :P Attans!
Jaja. Sen ska jag nog fortsätta städa lite. Är enormt sugen på att börja julpynta men jag får nog tygla mina känslor lite grann.
Hejhej!
