Pappor vs Mammor
I brist på annat händer det ju, som bekant, att jag snurrar omkring på FL.
Och är det något jag lärt mig så är det hur jäkla olika folk (kvinnor främst) ser på föräldrarna.
Skulle en pappa säga att han hellre är hemma med sitt barn en helg istället för att ta en öl med polarna så höjs han till skyarna och kommentarerna om vilken suverän pappa han är flödar hejvilt. Säger en mamma däremot samma sak, då är hon riktigt usel och bör inte klänga fast vid ungarna utan omedelbart ge sig ut och skaffa sig ett liv utanför hemmet.
Pinsamt att det är på den nivån mentaliteten ligger på hos folk.
Å andra sidan så kan man väl inte förvänta sig så mycket då hela grejen med att skaffa familj inte längre går ut på att faktiskt spendera tid ihop utan barnen lämnas på dagis så ofta som tillfälle ges medan föräldrarna antingen sliter häcken av sig för att uppnå nån slags ekonomisk status eller mammorna hänger hos frissan eller fikar på nått överpris-café. Barnen finns till för att visas upp som nån slags accessoar utan att föräldrarna tar hänsyn till deras välmående.
För viktigast är ju att dom stackars föräldrarna får en sovmorgon, egentid eller att i lugn och ro kunna dricka kaffe och surfa. Tänk om någon kunde berättat för dom INNAN dom satte igång bebisverkstaden att barn faktiskt går före alla Sovmorgonar och inte bör placeras på dagis enbart för mamman/pappan är lite trött i ögat.
Att mamman och pappan delar på morgonen är en helt annan grej.
Jesper har börjat vakna klockan 7 på morgonen utan nån förvarning så att vi har kunnat vänja oss och ställa om oss. Det är nog dags att börja skola in honom på dagis nu så att jag kan gå hem och sova efter lämning. Ser inget annat alternativ. Jag menar, gå upp och vakna till och faktiskt vara med mitt barn är ju helt absurt! Vem gör sånt liksom?
Nej, skit i dagis, jag skickar till nått internat i ett halvår så får jag leva mitt liv utan begränsningar.
(Om det inte skulle framgå, så är jag så oseriös jag bara kan bli. Jag skulle ge upp varenda sovmorgon, krogrunda, you name it, för hans skull. Jag skaffade inte barn för att visa upp att jag kan ligga, liksom)
