Asynjan - the one and only

Alltid lika roligt att vakna av att klockan står på 06.. Men men, uppe före tuppen med en busbebis som är så söt att man smälter.
Var lite mindre nöjd när jag inte hade vaknat till riktigt och han klättrar på mig och leker med maten (suger tag på bröstet och stirrar på mig samtidigt som han ler för fulla muggar och sen börjar skaka på huvudet) och just den här morgonen bestämde han sig för att ta leken till en helt ny nivå! Nämligen dra tänderna på min stackars tutte när han drog bort huvudet. AJ! Hotade honom med att han aldrig skulle få mat igen men det var tydligen bara roligt för han skrattade och slog mig i ansiktet.

Vi skulle ha varit hos Sara och ätit påskmiddag med hennes familj och pappas familj men eftersom lille Leo hade feber vågar vi inte riskera att Jesper blir sjuk igen. Han har haft nog med förkylningar :/
Så istället blir det snabbstädning här hemma så att pappa kan komma hit på en kaffe efter dom varit hos Sara.
Efter det ska jag in till Alingsås och lämna tillbaka mammas bil och köpa hårfärg!
Ska bli riktigt skönt att göra nått åt mitt stackars hår.

Nu ska jag passa på att göra nån nytta när resten av familjen sover!
Adjöss!

Jag och lilleman ska ha ett allvarligt snack om att det inte är okej att somna klockan 23 på kvällen och sen vakna klockan 04 på morgonen.
Som tur somnade han om efter en halvtimme och sov några timmar till. Robin gick upp med honom och lät mig sova vidare. Det resulterade i att jag klev upp vid halv tio, pigg och nöjd med livet :)
Och att det är vårväder ute försämrar inte situationen alls!
Får nog bli en promenix med bebis lite senare och kanske lite städning.

Nu ska jag iaf in och natta lilltrollet igen :)
Adjöss!

O'hoj!

Idag är det ju tokgött väder!

Igår skadade sig min lilla fyrbenta bebis :(
Som tur är verkar det inte vara någon större fara, hon hoppar och studsar och verkar pigg och glad trots att hon har halva frambenet inlindat och haltar omkring på 3 ben.
Hoppas det läker snabbt!

Min andra, tvåbenta bebis ligger för tillfället och sover. Han har börjat dricka välling på kvällarna - UR FLASKA! Jag är lika förvånad som ni är.


Imorgon blir det Alingsås igen. Storhandling och middag hos mormor står på schemat.


Jag har faktiskt inte så mycket mer att informera om. Ni får hålla er i skinnet tills nästa uppdatering.
Adjöken!

Min vän J är lite av en expert på att missbruka versaler i sina texter.
Senaste exemplet är från idag, bara några minuter sen. Ungefär såhär ser hennes Facebook-status ut:
"mysigt väder idag, känner mig lycklig hade en fin födelsedag igår KÖPTE PRESENT TILL MIN POJKVÄN han fyller ju år snart men kunde inte hålla mig GLAD blev han"
Ehm.. Ja..


Idag känner jag mig också jäkligt glad. Beror det på att jag såg sol istället för snö när jag vaknade imorse? Maybe. Beror det kanske på att jag inte alls har mycket att städa idag? Troligt.
Eller beror det på att det finns en helt fantastisk liten prins i min lägenhet som inte bara är sötast i världen utan också bäst på alla sätt och vis, och han är bara min? Okej, förutom att han är Robins också, så är han bara min :) Det är nog den största anledningen till min lycka :)
Jesper, min fina bebis, jag älskar dig oändligt!


Nu sover iaf båda männen så jag ska nog göra nått vettigt.
Adjö.

Kan man bli mycket sötare än såhär?

Jesper genomgår tydligen vad dom kallar "separationsångest-fasen" nu. Det är dock inte bara negativa saker som kommer med detta!
Det negativa är att han vaknar så in i norden tidigt! Vi snackar liksom att ha sovit till 10-11 på morgonen till att helt plötsligt en dag bestämma sig för att 06-07 är en passande tid att vakna. Och sen vilja somna om när hans föräldrar är på tok för pigga för att göra honom sällskap :P

Men det absolut bästa med den här fasen är att han har blivit så himla mysig och gosig! Särskilt på kvällen. Vi tar på honom pyjamas, släcker ner i vardagsrummet, tänder ljus och så får han sitta bredvid i soffan och äta kvällsmat och då blir han jättesömnig och klättrar upp på mig och så ligger han på min mage, gosar in sitt huvud min hals, tittar på tv och till slut somnar. Det är så himla mysigt så jag vet inte vart jag ska ta vägen!
Han har inte legat så sedan han var mini-bebis.


I övrigt så kommer mamma och Sara hit strax - jag ska få ha mammas bil över helgen :D Fan-fucking-tastic!
Måste verkligen sätta igång med pluggandet också, hade "prov" igår men insåg det för sent så jag fick skjuta upp det till nästa vecka. Snäll lärare man har!
Har dock "prov" imorgon också där jag ska skriva en utförlig recension på engelska. Problemet är att jag inte ens har läst boken! Så när mamma kommit hit blir det direkt till biblioteket, låna bok, sträckläsa och skriva tills pennan brinner. Puh.
Men men, jag får skylla mig själv.

Nu sover mina pojkar och jag ska ta och slänga på lite mascara och försöka plocka undan lite innan besöket anländer.
Adjöss!

Grattis min älskade Jesper på 8-månadersdagen <3
Tiden går helt galet fort, knappt så man hinner med!
Känns som om det var igår han sov 90% av sin vakna tid. Nu sover han 1-2 gånger om dagen á ca 30 minuter och när han är vaken övar han järnet på att krypa, ställa sig upp, prata och busa. Han växer alldeles för fort!

Idag blir det städning i den mån jag orkar. Blir lite problematiskt att försöka hinna med allt när Robin sover och Jesper behöver ständig tillsyn. Men tänkte väcka Robin när Jesper vaknar och så får dom mysa medan jag grejar.
Ringde a-hem igår och tjejen jag pratade med var urgullig och tog min beställning över telefon så risken finns att målarna ringer vilken dag som helst för att boka tid så jag vill INTE ställa mig och stresstäda.
Now you know :)

Har inget vettigt att berätta om.
Ville mest uppmärksamma alla på att det är tokhärligt väder ute och trots att jag varit uppe sen klockan 07 är energin nästan på topp. Tack solen.

Synd att min kära sambo fryser till is vid minsta lilla fläkt av frisk luft, annars hade jag tagit på Jesper en tjock tröja och tjocka strumpor, bundit fast Idun utomhus och vädrat ut i lägenheten. Men som sagt, att tina upp en vuxen karl lär ju ta evigheter och det har ingen tid med.

I brist på annat händer det ju, som bekant, att jag snurrar omkring på FL.
Och är det något jag lärt mig så är det hur jäkla olika folk (kvinnor främst) ser på föräldrarna.
Skulle en pappa säga att han hellre är hemma med sitt barn en helg istället för att ta en öl med polarna så höjs han till skyarna och kommentarerna om vilken suverän pappa han är flödar hejvilt. Säger en mamma däremot samma sak, då är hon riktigt usel och bör inte klänga fast vid ungarna utan omedelbart ge sig ut och skaffa sig ett liv utanför hemmet.

Pinsamt att det är på den nivån mentaliteten ligger på hos folk.
Å andra sidan så kan man väl inte förvänta sig så mycket då hela grejen med att skaffa familj inte längre går ut på att faktiskt spendera tid ihop utan barnen lämnas på dagis så ofta som tillfälle ges medan föräldrarna antingen sliter häcken av sig för att uppnå nån slags ekonomisk status eller mammorna hänger hos frissan eller fikar på nått överpris-café. Barnen finns till för att visas upp som nån slags accessoar utan att föräldrarna tar hänsyn till deras välmående.
För viktigast är ju att dom stackars föräldrarna får en sovmorgon, egentid eller att i lugn och ro kunna dricka kaffe och surfa. Tänk om någon kunde berättat för dom INNAN dom satte igång bebisverkstaden att barn faktiskt går före alla Sovmorgonar och inte bör placeras på dagis enbart för mamman/pappan är lite trött i ögat.
Att mamman och pappan delar på morgonen är en helt annan grej.

Jesper har börjat vakna klockan 7 på morgonen utan nån förvarning så att vi har kunnat vänja oss och ställa om oss. Det är nog dags att börja skola in honom på dagis nu så att jag kan gå hem och sova efter lämning. Ser inget annat alternativ. Jag menar, gå upp och vakna till och faktiskt vara med mitt barn är ju helt absurt! Vem gör sånt liksom?
Nej, skit i dagis, jag skickar till nått internat i ett halvår så får jag leva mitt liv utan begränsningar.
(Om det inte skulle framgå, så är jag så oseriös jag bara kan bli. Jag skulle ge upp varenda sovmorgon, krogrunda, you name it, för hans skull. Jag skaffade inte barn för att visa upp att jag kan ligga, liksom)

Denna text är noga utformad för att vädja till min systers innersta väsen.




Sara,
Jag kan inte förstå din illvilja till att uttrycka dig i skrift.
Om det så må handla om din vardag, din familj, dina innersta tankar och känslor eller till och med om hur mycket kläder som får plats i tvättmaskinen - så har du människor där ute som vill ta del av detta.
Känns det inte tungt att behöva bära detta inom dig hela tiden? Många påstår att det är en terapeutisk känsla över att förmedla sina känslor genom text.
Jag vill att du ger det ett försök till.
För ditt eget välmåendes skull. Och min.
Jag bryr mig om dig.
Så kämpa på, jag vet att du kan.
Blogga fritt, systra mi!

Sitter och kollar på efterlyst och reagerade speciellt på en sak. Det var om rånet på guldfynd, där en man skulle flytta ett barn som hade hamnat mitt i röran. Vad händer då? Jo, en av gärningsmännen rusar fram emot mannen och barnet och viftar med ett järnrör! Seriöst, trodde GM verkligen att mannen skulle leka hjälte samtidigt som han håller ett barn i handen? Är han så totalt urblåst att han tror att någon anser att ett butiksrån är viktigare än ett barns liv?
Det är ju för fan skrämmande att man inte ens ska kunna gå in i ett helt vanligt köpcentrum med sin familj utan att sitta i timmar och arbeta ut en plan IFALL något händer. Helt sjukt att man ska behöva oroa sig över julklappshandlingen av helt andra anledningar än att man kanske inte hittar rätt present eller att det kanske blir för dyrt.
Detta är resultatet av mångkulturen, inget annat. Rasist eller Antifascist, PK eller inte, extremist eller Svensson - det går inte att förneka att med invandringen ökade brotten. Och det är inget annat än pinsamt, och sorgligt att det blundas för.

Jag och Jesper tog oss till ÖF igår. Det var inte så mycket folk och till slut var det jag, Sandra och en annan mamma kvar. Då berättade den här mamman om en annan i gruppen som spenderat 8000 kr förra månaden (av sin mans pengar) på märkeskläder till sina barn. Särskilt är hon förtjust i märket "Me&I". Den mamman vi satt med berättade hur hon ganska stolt berättade att hon köpt en body av det märket på tradera för 30 kr, varpå hon blir hyschad och får förklarat att sånt talar man minsann inte högt om! Bättre att låta folk tro att man köpt den helt ny till fullpris.
Varför?!
Barn växer ur kläderna så fort och dessutom smutsar ner dom så om man skulle slänga typ 300 spänn per body så skulle man ju bli ruinerad.
Men det allra viktigaste är ju hur hon verkar värdera barnen beroende på vilka kläder dom har..
"Jaha, så du har en outfit bestående av H&M-kläder.. Då kan du gå och leka med dom andra barnen. Men DU! Du i gucci-klänningen, komsikoms!"
Jag har också en massa märkeskläder till Jesper. Jag har även H&M, Lindex, Cubus, no-names.. Jesper får ha på sig snygga och bekväma kläder oavsett märke, och inte är han mindre värd för det.
Äckliga prettomorsor. Detta är för övrigt samma mamma som skrattade när hennes 7-månaders satt med hennes vigselring i munnen och glatt berättade om detta för alla andra som, lämpligt nog, reagerade med fasa. Själv skrattade hon vidare och tyckte att det var ju ingen fara - han hade ju roligt.

Bara jag som tycker att föräldrakörkort vore en idé?

Idag började projekt få-Jesper-att-sova-själv. Kan väl inte påstå att jag är direkt överförtjust i tanken men har man en bebis som vaknar utan att göra ett ljud ifrån sig och börjar krypa omkring i sängen bara för att hittas av en halvvaken pappa i mitten av sängen på väg mot sängkanten måste man nästan låta honom sova i egen säng. Alternativt bygga ett skydd runt sängen. Robin gick INTE med på det sistnämnda utan hänvisade till att det är exakt det en spjälsäng är. Pfft.. Jag får ju inte plats i spjälsängen och där faller hela konceptet med att jag ska kunna sova bredvid min älskade lilla pojke.

Hur som helst så gick det över förväntningarna! Jag trodde aldrig att det skulle gå eftersom han sovit bredvid oss i nästan 8 månader. Men så fel jag hade.
Han bråkade lite när jag la ner honom eftersom han var så trött men inte ville somna. Det gör han även i vagnen och somnar vanligtvis inom ett par minuter så jag höll min hand på hans mage och lät honom få sitt lilla utbrott. Men efter en liten stund kom det ett par tårar och då klarade jag det inte längre så jag tog upp honom och vaggade honom i famnen. Efter att ha tuggat på min tröja och bitit mig i armen och tjurat lite somnade han och blev förflyttad till sin säng och där sover han så gott nu. Men jag ska inte ropa hej än, jag vet ju inte hur natten kommer att bli. Hoppas ju givetvis på det bästa. Kommer kännas konstigt att lägga sig utan att behöva ligga som ett sträck på en yttepytteliten yta med halva benen utanför sängen. Men jag kommer nog sakna mig fördärvad!

Min lilla bebis växer upp alldeles för fort! Lite drygt en månad kvar innan han har varit ute lika länge som han var i magen. CRAZY!

Läste på familjeliv om en tjej som lämnat sin sovande bebis i vagnen på sin altan medan hon hjälpte syskonet av med ytterkläderna. Under tiden hade en katt hoppat upp i vagnen och lagt sig på barnets ansikte, varpå mamman får panik och skriker. Katten får panik, trasslar in sig i myggnätet, klöser sönder barnets ansikte samt åkpåsen.
Man kan tycka att hon har all rätt att hata katten och vilja att ägaren tog sitt ansvar. Men inte på familjeliv inte! Där består svaren av katthatare som skriker "stampa ihjäl fanskapet", "Nacka katten", "förgifta skrället" osv. Även kattälskarna gastar om hur oansvarig mamman är som lät barnet vara utomhus utan uppsikt för det finns faktiskt katter. Kattälskarna hävdar att det minsann inte går att kväva ett barn till döds genom att en katt lägger sig i ansiktet på bebisen och att det hänger faktiskt helt och hållet på mammans ansvar att inte skrika och skrämma upp katten. För hade hon inte gjort det så hade katten aldrig rivit barnet. Men i all ärlighet - vem hade inte reagerat med panik när man ser något stort och hårigt ligga i ansiktet på det dyrbaraste man har?
Jag förundras också över hur INGENTING någonsin är kattägarens fel eller ansvar? Bara för att katten går ute så betyder det inte att ägaren kan avsäga sig allt ansvar.
Jag tillhör nog gruppen katthatare, även om jag inte tycker det är okej att skada ett djur. Jag håller inte djuret ansvarig men däremot ägaren. Det är h*n som skaffat katten, inte jag.
Det argumenteras med att de som inte önskar besök av grannens katt kan sätta upp nät, spruta vatten osv osv. Men VARFÖR? Varför ska man behöva förfula sitt hem med nät, staket och allt vad det kan vara bara för att någon annan skaffat sig en katt?
Mamman i tråden hade ju för tusan lämnat sitt barn i SIN vagn, på SIN EGEN altan. Och ändå kastas det skit på henne för att hon anser att katten inte hade där att göra. Och det hade den ju inte..! Om kattägaren inte kan se till att katten inte är på platser där den inte är välkommen så borde det bli en innekatt, alternativt få gå ut i koppel. Förstår inte varför vi som inte vill ha katt måste anpassa oss efter dom som vill ha? Det är vi som måste ha stängda dörrar och fönster på sommaren eller sätta upp nät till höger och vänster bara för att slippa få in dessa oinbjudna gäster. Istället för att ägaren ska ta ansvar över djuret som h*n valt att ta hand om. Dessutom är det alla andra än ägaren som ska slänga pengar på olika sprayer eller liknande för att hålla katterna borta. Totalt orimligt. Om vår granne har en katt som ränner hos oss för jämnan trots att vi inte vill det så är det väl grannen som ska stå för allt som kostar för att hålla katten borta? Eller ge fan i att låta katten springa ute utan uppsyn. Vi som väljer att inte ha katt ska inte behöva hitta på massa lösningar, som för övrigt ser för jävligt ut för det mesta, bara för att du vill ha en lite misse. Suck.

Hon är hopplös. Jag talar givetvis om J. Idag säljer hon samma vara till två olika köpare på två olika sidor. Igen.
Prutar med sig själv gör hon också. Såhär såg kommentarerna under hennes bild ut:
J: 40 kr
J: 30 kr
J: 40 kr
Fullkomligt normalt.

Haft oerhört fint besök idag :) Sara och Ellinor kom förbi, som ni nog redan listat ut av mina tidigare inlägg.
Livet är fortfarande kaos men lite mer organiserat. Jag är fortfarande dötrött men lite mer positivt inställd.

Beslutsångest har jag också. Ska Robin ta med sig Jesper in till Alingsås när han lämnar av Rasmus imorgon? Skönt att kunna sova, städa, greja, vara lite ensam en stund men helt ärligt så tror jag att jag kommer att sakna Jesper alldeles för mycket för att riktigt kunna njuta av tillfället. Vill nog ha honom hemma och gosa som bara vi kan <3

Och J har gjort det igen!
Den här gången har hon försökt sälja min systers mobil, trodde vi, på internet. Hon fick låna den för ett tag sen och idag såg Sara den på Facebook. Givetvis skrev jag till henne varpå jag, för tusende gången, fick hennes livshistoria istället för ett rakt svar. Efter mycket om och men visade det sig att hon hade två likadana telefoner så Sara fick tillbaka sin. Jag fick också något - nämligen en mängd sms om vilken usel kompis jag är som får henne att ta bort sin annons och inte tror henne när hon säger att hon slutat knarka och hur hemsk jag är som tycker att socialen gör rätt i att ha hårda kontroller när det gäller vårdnad om barn, för dom "har ju faktiskt inte gjort nått fel". Jag fick även en fin kommentar om jag "ska vara glad att soc inte vet hur mycket jag drack innan jag blev gravid för då hade dom tagit mitt barn också". För visst är det så, att man i tidig 20-årsålder aldrig festat och har man gjort det så blir man av med sina framtida barn direkt. Hur hon nu ens kan ha ett hum om mina alkoholvanor är ett mirakel då de gånger vi festat ihop har hon redan varit askalas innan jag ens hunnit hälla upp första groggen. Men har man förstört huvudet så kan nog de allra märkligaste fantasierna växa där inne.

Det var ungefär det jag hade om henne denna gången, jag var den som skrev sista smset och har inte fått nått svar på flera timmar. Det dröjer nog nån månad nu innan hon hör av sig för att informera mig om vilken dålig vän jag är som aldrig frågar hur hon mår eller erbjuder henne pengar eftersom jag veeeet hur dåååååligt hon mår och hur dååååååligt ställt hon har det när hon går på soc. För hennes ekonomi är helt och hållet mitt ansvar. Fattar ju vem som helst.. Duh!

Jag är totalt utmattad känns det som. Men så är det när en annars så lagom stillsam tillvaro under några dagar blir näst intill kaotisk.
Efter den hektiska gårdagen kändes det rätt givet att det skulle bli så idag också. Vaknade vid åtta och kände mig faktiskt pigg och utvilad. Det gjorde ingen annan tydligen. Jesper sov. Robin sov. Rasmus sov. Idun sov. Och där mitt i alltihopa fanns jag - tyst tassandes omkring i jakt på nått att göra. Det slutade med att jag tvingade upp Idun och gick ut med henne, kom in, öppnade en boost och satte mig på sängkanten och spelade på mobilen. När klockan slog nio vaknade Jesper till, och som den elaka mamman jag är tog jag upp honom fastän han ville somna om. Vi skulle ju faktiskt till BVC.
Sen kom mamma och Sara och vi drog bort till Anders och Sandra. Ännu fler barn och liv. När vi kom hem var det dags för mat till oss alla i olika omgångar typ. Och pojkarna har spelat mer eller mindre hela dagen och jag börjar känna av den tidiga morgonen. Trots min powernap förut ;)
Men nu ska jag iaf ligga på soffan, äta ett chips, dricka en boost, spela och njuta av lite lat-tid. Sen blir det sängen för imorn kommer mina kära systrar hit! :D